SISTA DYKDAGEN

Idag är det mer stängda cenotes som gäller. Vi var lite skeptiska för det är ljuset i grottorna som är fint. I efterhand är jag glad att vi åkte till Dream gate. En ganska lång grotta med en massa stalaktiter. Otroligt vackert. Gjorde båda dyk här men på olika ställ. Det är inte så djupt så även om vi dök i 90minuter hade jag fortfarande mer än halvatanken kvar fast jag var ganska frösen. Mycket bra avslut på cenotesdyken, ja alla dykpå denna resa. Jag är verkligen helnöjd med alla dyk vi gjort, bra guider, bra dykbuddies och en himla massa tur på alla dyk och verkligen fått sett det bästa.

MAGISKT DYK PÅ THE PIT

Innan vi åkte till frukosten kollade vi stranden och precis utanför vår lägenhet såg vi spår efter sköldpaddor som lagt ägg. Idag var det öpnna cenotes med ljuseffekter som gäller. Tyvärr var det ganska mulet men vi hoppades att det skulle bli lite solljus trots allt. Vi började med Casa Cenotes som ligger väldigt nära havet. Väldigt öppen cenotes med mycket mangroove rötter som man simmar under. Mycket fisk som simmar mellan rötterna. Trevligt dyk. Sen åkte vi till The pit som är Nats favorit. Egentligen bara ett stort och djupt hål. Igen har vi turen på vår sida. På ytan lägger jag mig i solljuset och det ser ut som strålar från botten lyser rakt upp mot mig, skithäftigt. Dyket börjar inte så bra efter några meter får jag problem med öron och kan inte tryckutjämna. Får gå upp lite och plötsligt gär det. Går sakta ner igen men igen så funkar det inte. Blir jättefrustrerad vill ju inte att öronen ska hindra mig att göra detta dyk. Fick gå uppåt igen och tillsist poppade till i öronen och nu kunde jag gå ner till trettio meter där på botten ser vi ett dött träd som ligger inne i edimma av ljusblått sken som är vätesulfit. Med andra ord giftigt och vi får vara försiktga att inte få in det i munnen eller i masken. När centoses rasade ihop och öppnades upp rasade sten ner till botten men även ett vildsvin som vi fick se skelettet av. Här fanns stora stalaktiter som var imponerande att se. Även fosiller fick se. Till exempel ett fågelbo som ärca 40000 år gammalt. Fast det häftigaste var solljuset som strålade ända ner till tretyio meter, så vattnet är verkligen kristallklart. Efter dyket var Nat alldels till sig. Hon hade aldrig varit med om liknande ljus här tidigare och dessutom var vi helt ensamm under hela dyket. Det var verkligen ett magiskt dyk. Det kändes som man var i en science. fiction film och man bara väntade på att en alien skulle beamas in i ljusskenet.

CENOTES DYK

Efter en rejäl pannkaksfrukost åkte vi till dykcentret Into the jungle och träffade vår guide natalie som ska dyka med oss i tre dagar. Men först fick vi en timmes lektion om Cenotes. Hur de bildats och vad vi kan förvänta oss. Här finns hur många som helst och alla är väldigt olika varandra. Vi började med Ponderosa. En ganska öppen cenotes där mycket solljus kommer igenom och ger vackra effekter. Ett lät dyk att börja med och känna på. Det farligaste var att komma tillbaka till öppningen där folk badar och hoppar i från kanten och man riskerar att få dem på sig. Åt lunch på ett riktigt mexikansk tacohak. Fullt med läckerheter i en massa grytor som man bara pekade på och fick sina torillabröd fyllda med. Så nu har jag provat mole (köttyta med choklad), kaktustaco och pulledprok. Under tiden vi satt där öppnade himlen sig och det ösregnade, men gick snabbt över. Andra dyket var Tajmaha som var mer grottlik och inte så mycket öppningar. Med andra ord mycket mörkare och mer stalaktiter att titta på. På ett ställe var det dock en öppning och där gick vi ipp och kollade hålet och träden som växte ovanför. Mycket fladdermös som bor här. Rachel hämtade oss efter dyken och vi gjorde oss iordning och åkte till turiststället Placa del Carmen. Tog en tur på huvudgatan, har växt mycket sen jag var här sist. Massor med affärer och turister, vi tröttnade fort. Gick ner till stranden och den var inte alls så fin som jag minns. Så efter en kort promenad åt vi middag och sen åkte vi hem igen.

TARPONER OCH SJÖKOR

Innan vi åker tillbaka norrut till Akumal så hinner vi med två dyk. Första dyket är planen att hitta tarponer som är gigantiska fiskar. Vi hittade dem nästa direkt. Ett jättestort stim av dem som cirkulerade runt oss, väldigt häftigt. Andra dyket åkte vi tillbaka till sjöko stället för ett nytt försök så Jörgen skulle få en ny chansatt få se dem även om den chansen är minimal. Precis som sist bestämmde vi att vi skulle hålla oss till stället där dem gillar att vara. Vi simmade runt en timme utan att se dem och när guiden kom och visade att det var dags för säkerhetstopp och sen gå upp då såg jag dem. Igen kom det fyra stycken. Tror ni Jörgen såg dem....nope. De stack ganska fort så vi började säkerhetsstoppet. Jag spanade dock och då kom de igen. Jörgen bvar som vanligt inte med så nu nästan slet Tomas fram honom och pekade för fullt. Äntligen fick han en skymt av dem. När vi kom tillbaka till dykcentert så blev alla riktigt avundsjuka att vi lyckats se dem igen. Vi börjar undra om de verkligen är så svåra att se men ju fler man pratar med som bott här länge och aldrig eller ytterst få gånger sett dem så börjar vi förstå vilket flyt vi haft. Hann knappt tvätta utrustningen innan vår chaufför kom som ville köra direkt. Ca fyra timmar till Akumal där vi träffade Rachel som ska ta hand om oss. Vi kramade om Tomas som fortsätter sin färd hem. Rachel visade in oss i en stor fin lägenhet med altan på stranden. Wow, vilket lyxstället jämfört med det vi haft tidigare. Vi åt en god middag på stranden med Rachel som berättade lite om de närmaste dagarna.

SISTA DAGEN I CHINCHORRO

Gick mycket bättre att sova inatt men vaknade så fort solen började gå upp. En lite frukost och sen i båten för ett morgondyk och leta fler drakfiskar. Ännu ett fint dyk och dessutom förgylldes dyket av en sköterskehaj som tyckte vi var intressanta som fiskade. Han var med oss hela dyket och var extremt närgången. Han var till och med med oss på vårt tre minuters stopp på fem meter. Då blev han väldigt kelen och simmade verkligen på oss. Fick känna hans hud när man försikgt men bestämt puttade bort honom. Huden känns som grovt sandpapper. Mycket nöjda med dyket åkte vi tillbaka till rucklet för ännu en god frukost. Sen försökte vi locka till oss krokodiler igen. Mycket tidigare än igår vilket märktes för det var svårt att få dem att komma. Men tillslut efter en timme kom en mindre krokodil men världen snedaste tänder och han såg lite smågalen ut och verkade också ha ett annat temperament och mer aktiv. Vi fick en timme med honom innan det var dags för oss att packa ihop och börja vår tvåtimmars båtfärd hem. Under tiden vi umgicks med Tito som krokodilen hette kom det in ett rop på hjälp på komradion i båten. Några idioter hade dykt på samma ställe som vi men uppenbarligen inte på ett säkert sätt för en dykare hade kramper och deras bensin var slut så de kunde inte köra in den dyksjukapersonen till land vilket som sagt är två timmar bort. Så går det när man väljer en billig och oprofessionell dykfirma. Men jag hoppas det gick bra för honom. Resan hem var inte lika jobbig och gick fortare känns det som. Tillbaka i Xcalack blev vi varmt välkomnande och aldrig har väll en kall öl smakat så gott. Att hänga med krokodiler är bland det häftigast jag gjort.

MERA KROKODILER

Att slöa i en hängmatta är ganska skönt men att sova i en är inte lika bekvämt. Det blev inte många timmars sömn för någon av oss. Vi gick upp när solen gick upp och smuttade på en kopp kaffe. Sen hoppade vi i båten och åkte ut till ett dykställe för att leta upp drakfiskar som sedan ska användas som bete att slänga i vattnet för att efterlikna ljudet då fiskarna kommit hem och slänger ut fiskrens som lockar krokodilerna att komma ut från mangrooveträsket.

Fanns tyvärr inte så mycket drakfisk här men tillräckligt. Drakfiskarna fiskas så mycket det går för de skapar problem om de blir för många. Förökar sig snabbt och äter upp all fisk. Dyket var finare än inne i Xcalack. Efter dyket åkte vi tillbaka till pålhuset där det bjöds på en rejäl frukost. Krokodilerna brukar komma ut på eftermiddagen så vi tog en tur till ön.

På ön kryllade det av leguaner i alla möjliga storlekar, vissa riktigt stora. Kom man för nära slog de svansen mot marken. Vi gick ut till en utsiktspunkt över mangrooveträsket och slängde i några kokosnötter för att locka till oss krokodiler, vilket gick fort. Ryan satt och dinglade med fötterna mot vattnet och jag skämtade att han kanske ska vara försiktig så de inte hoppar upp och biter han i fötterna. Han svarade självsäkert att det gör dem inte. Tomas tog sin Goprokamera som satt på en lång pinne och filmade den stora krokodilen på ganska nära håll. Men tydligen gillar dem inte Gopro utan den hoppade upp med öppet gap och försökte äta upp den. Tur att Tomas har snabba reflexer. Ryan var också snabb att ta upp fötterna. Vi gick till fiskbyn och kollade in läget där men alla var nog ute och fiska för det var alldeles dött. Så vi tog båten tillbaka.

Fortfarande lite för tidigt för att tro att krokodilerna ska komma men trots det chansade vi med att slänga fisk och hinkar i vattnet, plaska så mycket möjligt för att få deras uppmärksamhet. Vi hade tur för det kom en stor krokodil och den stannande hela dagen tills det var dags att gå upp ur vattnet. Så idag hade vi gott om tid att studera dem in i minsta detalj. Ibland ser de nästan ut som hundar när de reser på sig och huvudet och svansen sticker upp ur vattnet.

När de uppfattar fisken gör de ett snabbt utfall åt sidan. Vi är väldigt nära dem men har hela tiden Ryan eller Mathias bredvid oss som har ständig ögonkontakt med krokodilen och koll på läget. Uppe på båten och huset har kaptenen och hans medhjälpare koll på om fler krokodiler kommer och meddelar Ryan. Så vi har även koll att ingen dyker upp bakom oss. Mest ligger de stilla och tittar på oss, men ibland för de för sig att börja gå mot oss och blir de för närgångna går våra guider ner i vattnet lugnt och sätter en pinne mot deras nos och bara tittar på dem.

Efter en liten stund ger krokodilen upp och vänder om och lägger sig på en lite platå med sjögräs där vi vill ha dem. Nere på sanden där vi sitter blir det lätt dålig sikt om de är där nere och härjar. Dålig sikt vill man inte ha varken när man fotar eller snorklar med krokodiler. Vid sex var det dags att lämna vattnet och göra sig redo för middag. Hummersäsongen har precis börjat så det är vad som bjuds. Solen går ner och vi har ju varken rinnande vatten eller el här ute så allt blir becksvart så det finns bara en sak att göra, hoppa ner i sin hängmatta och sova.

KROKODILER CHINCHORRO

Ganska tidig frukost men fick då veta att pga vädret så är båtresan tillfälligt inställd till atollen. Förhoppningsvis kan vi åka efter lunch då de tror att vinden kommer lugna sig. Så hela förmiddagen var bara en enda långa väntan.

Vi tog en tur i byn som är väldigt liten och inte mkt att se. Men på piren möte vi en fiskare med antagligen hans barnbarn.

De kastade fiskar till fregattfåglarna och försökte prata lite med oss. Efter lunch fick vi äntligen klartecken att vi kan åka men varnade oss för en vågig och blöt färd. Blev lite orolig när alla kramade om våra guider Mats och Ryan. Hade förväntat mig det värsta så vår två timmars färd ut var inte så farlig. Höga vågor, absolut. Men vår kapten var duktig att parera mellan vågorna. Blöta blev vi också men det är ju varmt så det spelar ingen roll. Tillslut kom vi till atollen och där fanns sju pålhus på vattnet som mer eller mindre ser ut som ruckel. Men vi bor hos fiskaren som har det finaste rucklet.

Vi tömde båten på alla grejor och fick genast se en stor krokodil under vår båt. Han är ca tre meter och heter Nino och är blind på ett öga och därför hugger efter allt eftersom han inte ser. Denna information gör mig mer nervös. Får en kort briefing om vad som gäller. Ryan vår ena guide hoppar i och känner av läget, sen är det min och Tomas tur att hoppa i och ställa oss bredvid Ryan som endast håller i en pinne som är vårt försvar om han blir för närgången. Är ganska nervös i början när jag är öga mot öga mot denna best. De ser ganska ondskefulla ut med sitt stora gap som är full av stora tänder.

 

Samtidigt får man se dem på nära håll och kan verkligen kolla in dem i detalj och lära sig lite om deras beteende. Så efter kanske en halvtimme när jag bytte av med Jörgen var jag inte alls lika nervös. Vid sex är det svårt att ha koll från ytan om det kommer fler krokodiler så då måste vi lämna vattnet. Vi fick besök av ytterligare en lite mindre krokodil men han blev bortjagad efter en stund. Glada och nöjda åt vi sen middag och när mörkret föll fanns det inte mkt mer att göra än lägga sig i sin hängmatta.

MANATEES

Så var det dags för lite dykning. Sex dykare plus tre i personal åkte ut. Först var det en trevlig båtfärd men så fort vi kom utanför revet var det rejäla vågor, så det var lite spännande att få på sig utrustning. Är så glad att dem här hade verktyg som passade min dykdator så jag kunde byta batteri, är inte en bra känslan när den inte sitter på armen. Första dyket var inget speciellt.

Fina svampar och koraller men ingen fisk förutom drakfiskar som vår ena guide fiskade upp. Dem är ett problem här, förökar sig mycket och äter upp allt som finns. Så dem fiskas upp och äts eller används som krokodil mat. Vi körde vidare till nästa ställe där det finns en minimal chans att få se manatees, även kallat sjökor. Har ju sett sånna från en båt men aldrig under ett dyk. Visste inte ens att dem fanns här, så den chansen var vi tvugna att ta. Vi bestämde att stanna på stället där de kan finnas under hela dyket medans de andra bara cirkulerade en stund och sen simmade vidare vilket dem nog ångra. Under 45 min såg vi inget mer än sand. Men sen såg jag Tomas vinkade febrilt, försökte få Jörgens uppmärksamhet men lyckades inte så då simmade jag till Tomas så fort det bara gick. Där var dem, fyra stycken sjökor som vi fick simma runt med en stund, ren lycka.

Vi simmade tillbaka till Jörgen och vår guide och det var dags att gå upp till ytan efter 60 min. På ytan berättade vi vad vi sett och ingen trodde på oss. Särskillt inte när vi sa att dem varit fyra. Tur att jag fick hyffsade bilder vilket nog sved för vår mäster fotograf med proffskameran mot min lilla amatörkamera. Fast huvudsaken är ju att vi såg dem!!!. Sen blev det lunch och lite siesta och en lugn eftermiddag. På kvällen fick vi en liten genomgång om dem närmsta tre dagarna som vi ska åka ut till Chinchorro och bada med krokodiler och dyka lite. Ska bli så kul men samtidigt lite pirrigt.

Dags att dra söderut

Åt min fattiga frukost och tog sen en taxi till färjan som tog mig till El Embaracadero hamnen och jag sen bara hade några hundra meter till hotellet jag ska möta en resenär och en guide. Jag mötte vår chaufför och strax därefter kom Tomas, guiden, och Jörgen, resenär. Sex timmars körning söderut till stället där vi ska bo. Dem verkar trevligare. Vi kom till en liten by vid havet och det är bara vi som bor här. Fick ett fint rum på hösta våningen med en jättebalkong och fin utsikt över havet.

ROADTRIP PÅ ISLA MUJERES

Efter lite sovmorgon och en fattig frukost bestående av kaffe, jos och två rostade mackor begav vi oss iväg i Paul och Lisas hyrda bil. Vi började med att åka till ett sköldpad center där dem tar hand om dem och sen försöker släppa ut dem i det fria igen. Mycket sköldpaddor av olika slag fanns det stora som små.

Vi åkte sedan vidare till andra delen av ön för att se en ruin, vilket var en lite stenhög. Inte så imponerande men utsikten var jättefin med klippor, turkost hav och svarta moln.

Vi lyckade se fem stora sköldpaddor i havet och tre delfiner. Ön är inte så stor så vi var tillbaka efter några timmar och käkade en god lunch innan en liten siesta. Andra dagen jag var här på ön fick jag meddelande av Kanina som är en tjej jag lärde känna på Seychellerna. Visade sig att även hon är på ön och ska jobba där i två månader så vi bestämde så klart för att ses. Vi möttes på stranden men hann sitta ett par minuter innan värsta ösregnet började. Så vi satt oss i baren och fick sällskap av Paul och Lisa. Från Kaninas kollega fick vi rekommenderat en restaurang med bästa cevichen så dit gick vi. Ännu ett hak på stranden. Men cevichen var god och fisken jag åt bara smälte i munnen.

Hade en jättetrevlig kväll med allihopa och skitkul att få träffa Kanina igen efter fem år sen sist. Kanina åkte hem och vi andra avslutade kvällen med en öl på min balkong.

VALHAJ

Klockan åtta var jag vid dykshopen och så redo att få åka ut till valhajarna. Tog dock en stund tills vi satt på båten och åkte ut norr om ön. Vi var tio stycken förväntas fulla snorklare som fick åka snabbåt ut mitt ute i ingenstans vilket tog ca 90 minuter. Vår guide gav oss en lång och utförlig briefing. Jag hade förväntat mig många fler båtar men även många fler valhajar med tanke på vad jag hört av andra som varit där dagarna innan. På med all utrustning och jag parades ihop med mexikanaren Hector som nog inte var van vid hav eller snorkling. Vi var först i men det var mest stress och fick simma som idioter för att hinna ikapp och vi simmade mest ihop med varandra. Fick en skymt av en valhaj och sen blev vi uppslängda på båten och det var dags för nästa par. Blev nästan besviken, var det bara korta skymtar vi skulle få se? Det tyska paret verkade få se lite mer vilket gav mig lite hopp. Dem amerikanska damerna hade strul med snorkel och en amerikansk biffig man blev andfådd direkt. Min partner blev sjösjuk och klarade inte av att hoppa i så amerikanskan och jag fick hoppa i tillsammans. Nu fick jag tid och simma nära en länge. Jag och valhajen simmade ifrån min guide och partner vilket jag sket i. Var toppen att ha valhajen för sig själv.

Man får simma mycket och fort vilket gör att det är nästan omöjligt att ta kort, dessutom är man så nära dem så det blir inga helkroppsbilder direkt. Tillslut blev jag ganska trött så jag simmade tillbaka till båten och det var värt att få sig en liten tillsägelse. Vid det här laget var sju av tio sjösjuka och vi var då bara tre som fick hoppa i gång på gång. Så jag fick mycket tid med världens största fiskar. Bästa snorklingen var den sista med Paul. Valhajen kom simmades underifrån och rakt mot oss och hade inga tendenser att flytta på sig. Det enda man ser är en gigantisk mun komma farandes emot sig.

Nöjda hade vi den långa vägen tillbaka när de flesta kräktes eller låg däckade. Jag var den enda som nöjt satt och käkade mackor. Vägen tillbaka fick vi se tre delfiner. Nära Isla Mujeres gjorde vi ett lunchstopp. Medans kaptenen/kock gjorde iordning en riktig god ceviche fick vi snorkla på ett rev. Jag är väll lite bortskämd för jag kallar inte det för ett rev. Dessutom var vi alla tvungna att snorkla i grupp och ha flyttvästar på oss. Trams, det kallar jag inte snorkling. Men fick iallafall se ett gäng bläckfiskar och många barracudas.

En hel dag på havet och en massa simning tog ut sin rätt så efter en dusch slumrade jag till. Vaknade av att det knackade på dörren, där stod Paul och Lisa från dagens utflykt som bor på samma hotell. De hade luskat ut mitt rum och undrade om jag ville hänga med ut för kvällsmat, vad gulligt av dem. Så vi gick till et hak med plaststolar ute på stranden och åt goda kalamaris och fisk. Sen gick vi till hotellet och kollade Pauls filmer från dagen. Han hade filmat mig med valhajen :-). Vi sa godnatt men bestämde att åka ut på utflykt tillsammans nästa dag.

UNDERVATTENS MUSEUM

Frukost på stranden är ju inte fel, men en kopp kaffe och två rostade mackor kändes ganska torftigt. Har bokat dykning hemifrån och var tvungen att gå dit och bekräfta. Tur att jag gick dit tidigt för jag fick veta att min dykning är inställd på eftermiddagen men jag istället kunde åka med morgongruppen. Så jag fick illa kvickt springa tbx till hotellet och hämta min utrustning.

Vi var endast fyra stycken, toppen. Är förvånad att vi var helt själva där vi dök. Dessutom dök jag med bra dykare som tog det lugnt så jag är glad att jag åkte. Min utrustning funkade och mina öron höll trots förkylningen. Började på undervattensmuseumet, coolt med skulpturer på botten som koraller växer på, men kanske inget wow.

Andra dyket var på Atlantis som skulle vara fantastiskt. Nja, var inte jätteimponerad. Men det spelar ingen roll, var bara så skönt att vara i vattnet igen.

Sen blev det räktacos och öl till lunch. Tog en timmes massage på stranden som var riktigt bra. Det är otroligt varmt både i luften och vattnet så jag gjorde nått så ovanligt som att gå och bada. Sanden är kritvit vit och mjuk och vattnet turkost, väldigt vackert. Synd bara att nära stranden lägger lyxyachter och partybåtar till, så det kryllar av båtar. Stod ut max en timme på stranden, kändes som jag skulle koka. Så det blev en promenad i stan och jag fixade båtbiljett tillbaka. Nu när jag sitter på balkongen hör jag mitt namn ropas och där på gatan står Kanina som jag jobbade med på Seychellerna. Liten värld. Ska försöka träffas och ta en drink imorrn.