Knepigt med jobbsökande

Det där med att söka jobb har visat sig vara knepigare än jag tänkt mig. Saker och ting har ändrats en del sen jag va arbetslös sist. Det vill säga de få månader efter jag slutade högskolan 14 år sedan. Då fanns arbetsförmedlingen och jobbannonser i tidningen. Nu har jag inte bara platsbanken som arbetsförmedlingen har, vilket jag förstod ganska snabbt. Idag finns det en himla massa olika jobbsajter. Men som om inte den djungeln vore nog så har alla företag egna flashiga websidor där de annonserar ut sina nya tjänster som inte arbetsförmedlingen fått nys om. Så med andra ord behöver jag vara ganska insatt i alla företag som finns och kan tänkas ha ett utvecklingslabb och behöver en kemist. Behöver jag ens säga att jag lägger ner väldigt mycket tid fra mför datorn just nu och letar jobb. Visst finns det jobb där ute, det gäller bara att hitta dem. Tyvärr har en så länge alla mina jobbsökande inte givit nått större resultat. Typ samma dag blev jag erbjuden två sommarjobb och givetvis exakt samma veckor. Vågar jag tacka nej till ett tillfälligt jobb för att jag hoppas få ett riktigt helttidsjobb. Tänk om jag tackar ja till ett av jobben och sedan lyckas få ett heltid och då inte kan tacka nej till sommarjobbet och förlorar ett riktigt för de inte vill vänta. Det är första dilemmat och fundering. Mitt andra är, bör jag ta det ena jobbet som är betydligt mindre betalt men ger mig en fot in i företaget jag jobbade på tidigare och kanske ger mig en liten chans att få fortsätta jobba där. Eller ska jag ta det andra jobbet som ger mig en tjockare plånbok dessa veckor och jag får återvända till Afrika och kan skriva reseledare i mitt cv. Ja, det är inte bara att söka jobb, utan mycket funderingar längst vägen.

Amsterdam inställt

Jag såg verkligen framemot att ha ett par dagar i Amsterdam innan jag åker hem, framförallt att få tråffa min vän Michele. Men mina planer grusades redan i Lima. Det är nämligen så här. Från början hade jag en biljett till Arlanda. Helt värdelöst när man vill till Skåne, dessutom landar jag i vår kära huvudstad lördagkväll då det tydligen inte går ett flyg eller plan vidare ut ir stan. Så jag fick hjälp att köpa en biljett till Köpenhamn och då samtidigt kunna stanna över helgen hos Michele. Sa till i Lima att jag vill ha ut min väska i Amsterdam och fick ett surt svar tillbaka att det är omökligt. Jag har en biljet till Arlanda så då ska min väska dit. En lång diskussion med surtanten och hennes chef hjälpte inte. De vägrade att hjälpa mig och hänvisade mig till personal på shipol. På Shipol verkade det nästan hoppfullt i början att jag skulle få ut min väska. Mötte flera stycken som hänvisade mig vidare men gav mig intrycket att det skulle lösa sig. Tills jag kom till ett rätt ställe, då ännu en surtant sa bestämt nej. Hon hänvisade mig ut till detas kontor där jag skulle avboka min biljett och betala 275 €. Gick till kontoret och träffade min vänpå väg dit. Jag blev inte gladare på kontoret utan fick tillslut ge mig. Mina val var pest eller kolera. Antingen betalar jag den sjukt höga avgiften eller går inte på planet och de plockar bort min väska och om jag inte betalar den sjukt höga avgiften slänger och förstör de min väska. Detta är inte klokt. Har tyvärr inte råd att betala så mycket och vill ha min väska så jag fick krama om min vän och snabbt springa till gaten och planet som tar mig till Arlanda. Vi var båda ganska besvikna ochjag blev inte gladare när jag kom till Stockholm och mitt enda alternativ var en buss till Helsingborg via Göteborg på 12 timmar. Var otroligt glad när jag traskade in på uppfarten och äntligen hemma. Märklig känsla att vara hemma och ska stanna hemma efter två års resande. Mina äventyr ute i världen är över men jag är övertygad att jag har många äventyr att se framemot här hemma. Är spännande att se vart jag kommer hamna och vart jag kommer jobba.

Lima

En heldag i Lima, what to do? Jag följde med några på en turist buss som körde runt i stan i tre timmar och visade alla viktiga turistattraktitioner. Det ingick ett stopp där vi fick en guidad tur i katedralen. Jag fick se dem fina torgen och ganska mycket av denna stora stad så jag var nöjd. På eftermiddagen gick vi ner till havet där vi såg många surfare försöka hitta den rätta vågen och vi såg hur solen sjönk ner i havet som en stort rött klot. Vi tog en taxi och åkte till fontänparken och hann precis till showen. Men har man sett fontänen i Dubai var inte detta mycket att ha. Däremot fanns det många andra fina fontäner. Vi stod länge vid en fontän och bara skrattade. Den sprutade oregelbundet och folk försökte ta sig över utan att bli blöt, vilket gick sådär. Såg nog inte nån som inte blev blöt. Idag har det packats och sitter väll mest och väntar på att åka ut till flygplatsen. Jag har ju ändrat min biljett och kommer bara åka till Amsterdam och hälsa på en vän som bor lite utanför i en by som heter Hoorn. Vi träffades sist på Madagaskar och det ska bli väldigt kul att träffa henne igen innan jag åker hem och tar tag i mitt liv. Har sökt många jobb och hoppas verkligen att jag får napp snabbt.

mellan Cusco och Lima

Efter Cusco blev det en buschcamp innan vi kom till Nasca. Här satt jag mest i skuggan och läste medans de andra flög över linjerna och titta på mumier som jag gjorde sist här. Vi åkte vidare till Ica som ligger i öknen med stora sanddynor. Här hade vi avslutning och pinkfest. Det var en även en tur ut på sanddynorna med boogies och sandboard vilket jag tänkt göra. Men jag fick stanna hemma och snabbt skicka iväg mitt cv. Lång historia kort, jag sökte ett jobb och gjorde massa tester och av700 sökande kom jag vidare och hade mindre än en dag på mig att skicka cv. Håll tummarna att de hör avsig och vill ha mig på intervju. Samma dag fick jag även två sommarjobb. Efter Ica och storstädning av bussarna lämnades dem kvar pch vi hoppade på en lokalbuss ochåkte till Lima med ett stopp vid Paracas som även kallas fattigmans galapagos. Gruppen satt sig i båten men plötsligt gick de av igen. Blåste för mycket. Så vi tog bussen ut i nationalparken och vi fick se både sjölejon och pingviner. På kvällen kom vi fram till Lima.

Jungle trail - dag fyra

Så är det sista dagen och det alla väntat på.....Machu Pichu. Med mina blåsfötter så valde jag att ta bussen upp till MP. Våra guider gick runt med oss. Tyvärr regnade det och var väldigt dimmigt så vi såg knappt Waynapichu, berget som man ser på alla bilder. Så jag tvekade att gå upp på berget, inte mycket utsikt där. Men nu hade jag en biljett dit och sist jag var här orkade jag inte upp. Så jag flåsade mig uppför berget och satt på toppen och såh hur molnen rörde sig runt bergen och ibland skymtade machu pichu till som uppefrån denna höjd ser ut som en kondor. Ju längre dagen gick desto mer blev himlen blå och solen tittade tillslut fram. Jag traskade runt bland ruinerna på egen hand och mötte tillsist lite från vår grupp som gjort riktiga inkaleden. Vi åkte ner till stan och firade med en öl och middag. På kvällen åkte vi tåg och buss tillbaka till Cusco.

Jungle trail - dag tre

Sovmorgon, så skönt! Idag börjar vi dagen med ännu en uppförs backe, suck! Men när vi väll kom upp på berget började det roliga. Zipline. Linbanor mellan bergstopparna, hysteriskt kul och åter igen fantastiska vyer. Efter lunch var det åter dags att vandra och idag längst järnvägen. Inte bästa underlaget med stora stenar mot mina ömma fötter som har stora blåsor på trampdynorna. Men det är bara att bita ihop och gå. Vi gick runt machu pichu berget och kunde se ruinerna uppe på höjden från olika vinklar.

Jungle trail - dag två

Halv åtta började vi vår långa vandring. Första delen var enkel, gick längst floden. Idag var våra gudier toppen. Varje paus vi hade fick vi en massa information och inka och peru. Längst vägen såg vi mangoträd, bananträd, avocado, kaffe, kakaoträd. Ja, allt gott ni kan tänka er. Sen började klättringen. Vi ska uppför 600 m stigning genom en varm och fuktig djungel. Väldigt brant, svettigt och jobbigt. Men fick många pauser med mer info. När vi tillsist nådde högsta punkten kom vi ur djungeln och vi kom ut på inkaleden och hade en fantastisk utsikt. Efter vår sena lunch började det småregna vilket bara var skönt, men gjorde dock vår väg lite hal. Vi gick brevid forsen igen hoppade från sten till sten. På ett ställe skulle vi över floden med en linbana som såg ut som ett hemmabygge. Vi fick sätta oss i en korg och sen var det en stackare som fick dra över oss. Efter tio timmars ganska tuff vandring kom vi tillsist fram till varma källor där vi genast hoppade. Väldigt skönt och avslappnande för kroppen. Tror vi alla störtade i säng och somnade snabbt.

Jungle trail - dag ett

Blev hämtade vid sju och redan efter 75 min var vi irriterade. Vi satt och väntade hur länge som helst på andra folk, det skulle hämtas cyklar och tanka. Varför gör de aldrig sånt innan. Vi lämnade tillslut Cusco iallafall och åkte tre timmars bilväg genom bergen. Vi fick våra cyklar som var skräp. Min hade varken växlar eller bromsar. Vilket kan vara bra när vi ska cykla ner för ett berg. Fick en ny som iallafall hade bromsar. Men jämfört med dödens väg var det ganska tråkigt. Vi fick inte lov att cykla fort. Våra två timmar på cykel var ingen särskillt nöjd, ed. Dessutom kom vi till Santa Maria redan vid tre tiden och där fanns inte mycket att göra i denna lilla by. Vi hittade en pub med biljard så där spenderade vi resten av dagen.

Ännu mera ändring i vår resplan

Idag var det tänkt att vi skulle åka till Copacabana men pga strejker så är det omöjligt för oss att ta oss dit. Så vi fick en extra dag i La Paz. Sedan åkte vi direkt in till Puno i Peru som ligger vid Titicacasjön. Gruppen åkte ut på vassöarna. Har sett det innan så jag stannade kvar i stan och jobbade lite istället. Dagen efter åkte vi vidare till mysiga Cusco. Vi hade en personalmiddag för att säga hejdå till vår extrachaffis Bettan som åker hem.

Ännu mera ändring i vår resplan

Idag var det tänkt att vi skulle åka till Copacabana men pga strejker så är det omöjligt för oss att ta oss dit. Så vi fick en extra dag i La Paz. Sedan åkte vi direkt in till Puno i Peru som ligger vid Titicacasjön. Gruppen åkte ut på vassöarna. Har sett det innan så jag stannade kvar i stan och jobbade lite istället. Dagen efter åkte vi vidare till mysiga Cusco. Vi hade en personalmiddag för att säga hejdå till vår extrachaffis Bettan som åker hem.

En dag i chokladens tecken

Vilken dag jag haft. Vi började med att gå till chokladmuseet. När vi var fullärda tog vi en fika. En mustig choklamousse, brownie och en maya chokladmjölk som innehöll choklad, chilli och honung, mums! Vi bokade in oss på en choklad workshop senare på dagen. Vi gick en liten promenad i stan, började regna så vi gick in och tog en inka massage. Det var en blandning av vanlig massage och med varma stenar. Väldigt skönt och avkopplande. Tillbaka på choklad museet så fick vi vår kurs. Började med en genomgång och kakaobönor och om tillverkning. Fick tex lära mig att på ett träd växer det ca 150 kakaobönor om året vilket ger ca tio 100 g chokladkakor. Sen fick vi rosta bönor, skalet gjorde vi te på. Bönan mortlade vi till en pasta. Vi gjorde sedan orginalchokladdryck som de gamla inkafolket gjorde det. Blandade varmt vatten, vår chokladpasta, chili och honung. Egentligen ska den även innehålla blod från tungan, men vi hoppade det. Smakade gott. Spanjorerna tog med bönan till europa och gjorde sin egen chokladdryck som vi också fick göra. Det var varm mjölk, chokladpasta, kanel och kryddnejlika. Ännu godare. Sen avslutade vi med att göra våra egna praliner. Fick välja egna smaker. Jag gjorde kanelchoklad, mandelkanel, strössel och marshmallow. Sen var det bara att gå tillbaka till hotellet och packa inför inka jungle trail. Ett alternativ till inkaleden som jag ska göra.

Ännu mera ändring i vår resplan

Idag var det tänkt att vi skulle åka till Copacabana men pga strejker så är det omöjligt för oss att ta oss dit. Så vi fick en extra dag i La Paz. Sedan åkte vi direkt in till Puno i Peru som ligger vid Titicacasjön. Gruppen åkte ut på vassöarna. Har sett det innan så jag stannade kvar i stan och jobbade lite istället. Dagen efter åkte vi vidare till mysiga Cusco. Vi hade en personalmiddag för att säga hejdå till vår extrachaffis Bettan som åker hem.

Ännu mera ändring i vår resplan

Idag var det tänkt att vi skulle åka till Copacabana men pga strejker så är det omöjligt för oss att ta oss dit. Så vi fick en extra dag i La Paz. Sedan åkte vi direkt in till Puno i Peru som ligger vid Titicacasjön. Gruppen åkte ut på vassöarna. Har sett det innan så jag stannade kvar i stan och jobbade lite istället. Dagen efter åkte vi vidare till mysiga Cusco. Vi hade en personalmiddag för att säga hejdå till vår extrachaffis Bettan som åker hem.

Ännu mera ändring i vår resplan

Idag var det tänkt att vi skulle åka till Copacabana men pga strejker så är det omöjligt för oss att ta oss dit. Så vi fick en extra dag i La Paz. Sedan åkte vi direkt in till Puno i Peru som ligger vid Titicacasjön. Gruppen åkte ut på vassöarna. Har sett det innan så jag stannade kvar i stan och jobbade lite istället. Dagen efter åkte vi vidare till mysiga Cusco. Vi hade en personalmiddag för att säga hejdå till vår extrachaffis Bettan som åker hem.

Ännu mera ändring i vår resplan

Idag var det tänkt att vi skulle åka till Copacabana men pga strejker så är det omöjligt för oss att ta oss dit. Så vi fick en extra dag i La Paz. Sedan åkte vi direkt in till Puno i Peru som ligger vid Titicacasjön. Gruppen åkte ut på vassöarna. Har sett det innan så jag stannade kvar i stan och jobbade lite istället. Dagen efter åkte vi vidare till mysiga Cusco. Vi hade en personalmiddag för att säga hejdå till vår extrachaffis Bettan som åker hem.

Ännu mera ändring i vår resplan

Idag var det tänkt att vi skulle åka till Copacabana men pga strejker så är det omöjligt för oss att ta oss dit. Så vi fick en extra dag i La Paz. Sedan åkte vi direkt in till Puno i Peru som ligger vid Titicacasjön. Gruppen åkte ut på vassöarna. Har sett det innan så jag stannade kvar i stan och jobbade lite istället. Dagen efter åkte vi vidare till mysiga Cusco. Vi hade en personalmiddag för att säga hejdå till vår extrachaffis Bettan som åker hem.

Dödens väg

Idag är det dags för en av de höjdpunkter enligt mig. Trots att jag inte är så förtjust i cykling. Tänk er en skogsväg hemma fast istället för små diken vid sidan så tänk er en bergsvägg på ena sidan och ett stup på flera hundra meter på andra sidan utan räcke. Det är dödens väg som vi cyklade nedför. Vi började på 4700 möh och avslutade på 1200 möh. Dock var dem två första milen på en stor asfalt med tung trafik. Gillade inte alls denna del. Det var en tjock dimma och när regnet kom kändes det halt. Men de sista fyra milen var det grusvägen jag precis beskrev. Lite läskigt i början innan jag kände mig bekväm, men sen vågade jag köra fort och det var hysteriskt kul. När vi började på grusvägen slutade det regna och naturen byttes ut från kargt berg till regnskog, jättevacker miljö att cykla i. I början på grusvägen var det fortfarande dimmigt och vi såg inte stupen vilket nog var en bra början. Men när vi var nere på 3000 möh lättade molnen och vi såg den slingrande vägen nedför som vi skulle ta oss nedför. Vi hade väldigt tydliga regler hur vi ska cykla för att undvika olyckor. Tyvärr finns det testesteronkillar som vill visa sig macho som vi alla blev irriterade påmen så slutade det illa för honom med och han fick inget medlidande av oss. Trötta efter fem timmars cykling var vi glada att alla i vår grupp klarade det och. vi har en t-shirt och film som bevis. Vi trodde det värsta var över men hemfärden var värre. Undrar om chaffisen har ett körkort? Han gjorde hemska omkörningar i kurvor och dimma och mörker avskräckte inte heller hans omkörningar. Något försenade kom vi tillsist till vår gemmensamma middag som bjöd på inhemsk mat och musik. Musiken kan jag vara utan men maten var god. Var väldigt trött efter en lång dag så jag somnade tidigt.

La Paz

Det tog en hel dag att ta sig till huvudstaden La Paz, vi fick dessutom lämna Trisse och Pelle utanför stan och ta lokalbussar in till vårt hotell som ligger väldigt centralt. Vi kom sent så jag och Kerstin stannade på rummet och la oss i sängarna och tittade på criminal minds och kom i säng tidigt så vi var pigga för en shopping och seightseeing dag imorrn. Blev som vanligt besviken på hotelfrukosten som vanligt består av svagt kaffe och en torr bulle. Så vi gick istället in på fiket bredvid som ägs av svenska Elin som tidigare jobbat som matansvarig på bussarna men stannade i La paz pga kärleken. Vi åt goda pannkakor full av frukt, god nypressad färsk apelsin och kaffe som smakar kaffe. Efter en sån brakfrukost var vi redo för stan. Jag är ju ingen stadsmänniska och brukar inte vara förtjust i storstäder, men La Paz gillar jag. Vi gick på en matmarknad där alla söta tanter med sina färgglada vida kjolar, sjalar och en liten rund hatt sålde allt i från frukt och grönsaker till kotunga och schampo. Det blev lite nötter och avocado,mums. Sen gick vi vidare till hantverkskvarteren och Kerstin storhandlade alpacka kläder. Även jag gjorde en del fynd.

Saltöken i Uyuni

Vi tog bussarna till Uyuni som var en tre timmars färd genom berg. Vi såg lamadjur beta och flamingos plaska runt i vatten. Jag jar sagt det förr och säger det igen, här är så vackert. Uyuni var en mysig lite stad och ligger precis vid saltöknen. Öknen är stor som skåne och 20 m djupt med bara salt. Vi åkte ut i öknen med jeepar och det ser ut som man kör på is och snö. Vi fick se hur det grävde upp saltet och slängde upp på flak. Väldigt annorlunda landskap och solglasögon var ett måste för saltet blänkte bra. Vi serverades lamakött som de dukade upp vid en ö mitt inne i öknen. Maten smältes under en promenad på ön som var full med stora kaktusar som är över 900 år gamla. Vart jag än tittade såg jag bara den vita öknen. På kvällen mötes gruppen upp på Fun extreme bar som bar bland den sjukaste jag varit på. Drinkarna och ölen serverades i glas föreställande bröst, snoppar och annat snuskigt. Samtidigt var det längesedan jag skrattade så mycket. De hade även drickspel som givetvis gick ut på att bli så full som möjligt. Jag hoppade över dessa spel men hängde med på att dricka upp en öl så fort som möjligt. Klarade man det på sju sek fick man ölen gratis. Det tog tio sek för mig så det var bara att pröjsa. Kvällen blev lagom sen men väldigt rolig.