Har nu varit i Sverige i 6 månader och vad det har gått
snabbt. Anade att det skulle bli lite småtufft att komma tillbaka efter ett par
års resande och levt ett väldigt fritt liv. Men det har gått över förväntan bra
måste jag säga. Detta låter säkert tråkigt men rutiner uppskattas faktiskt, att
få vara nära sina nära och kära igen har varit det bästa. Att ha ett alldeles
eget hem är också väldigt skönt. Första veckan bara satt jag i soffan och bara
njöt av tystnaden och att få vara helt själv, men det tog några veckor att
vänja sig vid att kunna sova utan öronproppar. Inga fler snarkande resenärer
bredvid sig längre. Dock, är det ganska lyhört i min nya lägenhet och jag hör
det mesta min granne gör när jag gått och lagt mig, så öronpropparna har tyvärr
behövts även hemma.
Att börja jobba som ingenjör igen var nog det som var
tuffast. Kanske för att jag kom tillbaka till mitt gamla företag och de givetvis
tog för givet att jag redan kunde allt. Så det blev en ganska tuff start, för
jag kan inte allt. Man glömmer ganska mycket på tre år, även om de inte märker
det så har saker dessutom förändrats på företaget som jag inte har koll på, sen
har jag aldrig jobbat på just det labbet tidigare vilket också kräver en viss
startsträcka. Men det som var absolut värst var att min IQ minskat drastiskt
och det kanske inte är så konstigt, har ju knappt behöva använda min hjärna på
tre år. Det knivigaste mattetalet jag behövt använda är hur mycket kilo jag
behöver använda vid dykningen och hur mycket pasta jag behöver koka till 60
pers. Det var väldigt frustrerande att jag nu satt med enkla uträkningar till
mina synteser och jag hade problem att förstå. Men tydligen är detta ett fenomen
även mammalediga mammor upplever när de kommer tillbaka till jobbet, så det var
på nått sätt en tröst. Men efter 6 månader känner jag att IQ ökat på lite igen
och har gjort ett bra jobb, så bra så att mitt vikariat övergick till en fast
tjänst trots att de avskedat 29 stycken här i Perstorp. Så allt känns toppen
nu!!
Imorgon är sista dagen på applikationslabbet och det känns
lite sorgligt att lämna avdelningen. De har alla varit gulliga mot mig och fått
mig att känna mig välkommen. Samtidigt ser jag framemot efter påsk börja på
processlabbaet där jag jobbade när jag sa upp mig. Ska bli kul att åter jobba
med det gänget som är en grupp väldigt bra människor. Men först…….semester i
Japan!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar