ska man verkligen hoppa ut från ett fullt fungerande plan?

Så var det dags för mitt tredje fallskrämshopp här i Swakop, jag fick tom hoppa med samma kille som i våras. Jag kom medi morgongruppen men fick hoppa i sist ut ihop med minakollegor Kerstin och Mats. Men det var kul att vänta och se hur nervösa våra resenrer var och hur de var i extas när de hoppat. Tror alla tyckte det var häftigt. Mest imponeradevar jag av dem äldre som utan fruktan lätt sig kastas ut på 3000 m och föll fritt i 30 sek. Jag sa till min kille att han var välkommen att hitta på alla möjliga galenskaper i fria fallet. Går inte att beskriva fallet när man åker ner mot jorden 220 km/h. När skärmen veklades ut fick jag själv styra och jag drog snabbt i högra så vi snurraderunt många varv och sen andra hållet. Kittlar gått och kistan, men jag blev faktiskt för första gången yr och lätt illamående. Vi i personalen blev filmade hfick sedan enfilm av dem, man är inte vacker i detfria fallet. Tillbaka i stan gick jag och Kerstin på en shoppingtur för att hitta rosa kläder till pink partyt imorrn. Men blev störd när Danne och Mats komoch sa att jag ska vara medi tv. Ett hollänsk tvbolag som gör reseprogram har hittat oss och vill göra ett reportage om rosabussarna. Blev skitnervös, helt i onödan visade sig. Danne fixade intervjun galant på egen hand. Så i januari kommer bussarna visas i hollänsk tv. Resten av kvällen satt vi i en baroch tittade på varandras fallskärmshoppfilmer. Vissa var mer underhållande än andra.