DAGS ATT UTFORSKA PYONGYANG

Soluppgång från hotellfönstret

Efter en frukost som bestod av vitt bröd, vitlökskorvar, rödkål och vatten (hur kan inte kaffe ingå?!) så var det dags att utforska staden. Vi körs till en teater och tar en promenad därifrån till Kim Il Sung torget. För att vara en 3 miljon stad så är det väldigt lite trafik på dem stora breda gatorna och väldigt lite folk gåendes på trottoarerna. Vi tittar in genom skyltfönstren men det är tomt i affärerna som vi turister inte får lov att gå in i. Torget är stort, vi ser biblioteket med två porträtt av Kim Il Sung och Kim Jong Il, farfar och far för nuvarande diktator. Dessa porträtt ser man överallt. Floden Taedong flyter bredvid torget och på andra sidan ser vi Juchetornet. På torget ser vi vita prickar på marken överallt. Markeringar vart folk ska stå när torget fylls med upp till 100000 personer.

Vi besöker central biblioteket där Kim Il Jung välkomnar oss, eller en stor staty, en avbild av den stora ledare. Byggnaden är stor och full av marmor och gigantiska kristall lampor och byggdes till Kim Il Sungs ära och är till för att ge alla koreaner tillgång till litteratur, musik, datorer (med ett lokalt intranät inte ett riktigt internet förstås) och språkutbildning. Huset består av 600 rum. Vi fick besöka en engelska lektion. Det var ett mörkt rum med gamla möbler och människor i olika åldrar som lärde sig engelska. Daniel fick gå fram och presentera sig och svara på frågor. Lite blygt kom det lite frågor på knagglig engelska. Bibliotekarien visade stolt upp lite böcker som man kan låna. Minsann ett par engelska böcker som Borta med vinden och lite biologiböcker.

Nästa stopp blev Korea War Museum. En paviljong med monument som hyllade dem modiga krigshjältarna som kämpat i kriget.

En park med gamla flygplan och stridsvagnar som koreanerna lyckats erövra amerikanerna. Det amerikanske spionfartyget USS Pueblo som de också lyckades erövra.

 I museet fick vi se en film och lära oss Nordkoreas syn på kriget och fick en guidad tur. Vi fick även se en massa bröllopspar som fotograferades vid ena monumentet. Detta är tydligen något alla bröllopspar gör och detta fick vi se ofta. Väldigt fina brudar med färgglada klänningar men inte ett leende. Mötte fler brudpar vid Mansudae- monumentet som är den främsta plats för folkets tillbedjan av dem stora ledarna. Här gav vi blommor och fick ställa oss på ett fint led och sedan buga monumentet som bestod av dem två avlidna ledarna ridandes på hästar.

Efter lunchen åkte vi till det 150 m höga Juche-tornet. Juche är namnet på Kim Il Sungs egna världskådning. Juche betyder andens makt över materia. Syftar på nationellt oberoende, självständighet. Juche är en blandning av marxistisk kommunism, koreansk traditionell filosofi och nationalism. På toppen finns en röd flamma som lyser fint på kvällen.

 
Fick höra en historia hur den stora ledaren kom med en finurlig smart idé hur flamman satts på plats på den höga byggnaden. Han är fantastik idérik och kunnig i allt, vilket vi kommer få lära oss under resans gång. Jag var inte så sugen på att åka upp i flamman och frågade om jag kunde stanna kvar i parken. Vilket gick bra, men en av guiderna stannade snällt också kvar och gick med mig. Så vi gick runt och jag såg en lång fontän där ungdomar sprang igenom och hade kul.

 Spännande att äntligen fick se lite folkliv. Såg marscherande byggnadsarbetare som gick längst floden och i högtalare skrålar det ut  marschmusik som tydligen ska inspirerar dem att arbeta bättre. Det kom även en massa yngre barn med spadar på axlarna. Fick veta att 1-2 dagar i veckan för de komma ut och hjälpa till att arbeta för att lära sig.

Tog ett snabb besök på flower exibithion som återigen var en hyllning till dem två gamla ledarna. Här fanns det begonior och orkidéer som blivit uppkallade efter ledaren.

Sen var det dags för barnpalatset där dem bästa av dem bästa eleverna får komma efter skoltid och lära sig spela instrument, sy, måla eller träna i nån sport. Vi fick se 11-åringar spela piano som om de var 20 år äldre. Fick se på när de broderade och tränade taekwondo. 

Nu är det dags att åka buss ett par timmar söderut till Kaesong. På vägen stannade vi till vid återföreningsmonomentet som är en symbol för viljan att förena nord och syd. Det är två kvinnor som lutar sig mot varandra över en väg  och tillsammans håller en karta över ett förenat Korea.

Vägen till Keasong är stor men väldigt tom på bilister. Dåligt underhållen som vi skumpar runt ganska bra i bussen. Vi ser hur de sågar ner träd längst vägen med endast en sågklinga, ståendes på hemmabyggda trästegar och de sågar inte träden nere vid marken utan ett par meter upp.

Framme i Kaesong har det hunnit bli mörkt och vi får middag direkt. Jag fick nått jag aldrig ätit.....hundsoppa. Soppan luktade illa och vätskan smakade illa, men jag måste erkänna att hundköttet faktiskt smakade ganska gott. Men efter att själv varit hundägare kändes det konstigt och fel att äta så efter ett par skedar kände jag mig nöjd.