Vi började med att köra ut till två kyrkor där det år 94 skedde otäcka massmord. Tutsiefolket gömde sig i tro att de var säkra. De blev slaktade, spettade, hugna med machetes eller skjutna. I kyrkorna fick vi se kistor, kläder och skelett. I ett kranie satt det fortfarande kvar en spjutspets och i andra kunde man se hur de skadats, väldigt otäckt. Lite surrealistisk att från dessa ställen åka till lyxhotell och äta lunch. Vi åt på det berömda hotell rwanda efter filmen. Sen åkte vi till museumet och fick ännu mer information om det som hände för endast 19 år sedan. Mycket information att ta in. På tre månader dödas 2 miljoner människor. Fick se otäcka bilder hur det ligger lik på gator. Belgare och tyskar kom till rwanda och började studera dem tre folkslagen här med väldigt olikt utseende. Det fanns en grupp som hade små näsor och var långa (tutsi), ett folkslag med breda näsor och något kortare (hutu) och pygmeer. Det blev motsättningar mellan tutsi och huturna. Det var tutsifolket som drog kortaste strået. Är det inte konstigt att vi i modern tid med mycket kunskap erfarenheter låter detta ske? Är det inte konstigt att vi lär oss från tidigare utrotningar och massmord? Ja det var ingen glädjens dag, men en lärorik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar