Jagad av en stor haj

Efter två dagar i Beau vallon är det dags att säga hejdå och det blir ett nytt kramkalas. Efter en timmes bilfärd kör bilen upp på en välbekant väg upp till base camp. Det är alldeles tyst och jag ser inte en människa, inte riktigt samma välkomnande här inte. Hittar tillslut Savi som är en scholarship precis som jag. Har inte fått nån information som helst och Savi verkar inte heller veta så mkt. Jag ska dela rum med Savi och Teagan men det finns inte sängar så det räcker för tillfället. Så jag tar mitt pick och pack och går till min gamla dorm och bosätter mig där för tillfället. Om det är nått jag saknat så är det mina snorkelturer här. Så jag packar snabbt upp mina fenor och snorkel och hoppar i vattnet och börjar simma ut. Men besvikelsen kommer snabbt. Sikten är riktigt usel, kan knappt se handen framför mig. Så efter att nästan simmat in i koraller ett par gånger ger jag upp och simmar tillbaka. PÅ kvällen kommer fler av personalen tillbaka till campen. Ro (som är chef här) kommer och pratar lite med mig. Berättar att alla volontärer och de flesta i personalen från Curiuse kommer att vara här istället. Så det kommer bli trångt här, men det kommer också betyda att vi kommer få jobba mycket och dyka mycket. På söndag ska vi börja jobba. Kommer att göra flera dyk och friska upp minnet när det gäller koraller och vi kommer bli upplärda med nya metoder.

Efter en god natts sömn trots miljontals myggor, myror och andra äckliga insekter så var jag redo för ett nytt snorkelförsök. Fortfarande dålig sikt men trots allt lite bättre. Såg dock inget spännande inne i bukten så jag simmade ut mot fyren och hoppades väll på att ha turen att få se valhaj och förhoppningsvis Pinky (minns ni min sköldpadda som jag alltid såg när jag snorklade förr). Men jag såg inget på väg ut till fyren heller. Sikten var lite bättre ute vid udden och äntligen fick jag se hawksbillsköldpadda, en stor Napoleon wrasse en bumbhead parrotfish. Spanande ut i det stora blå men ingen skymt av valhaj. Började simma tillbaka och såg ännu en sköldpadda och plötsligt kommer en vitfenad haj simmandes under mig. Svär lite att jag inte hann ta fram kameran och ta en bild på hajen. Simmar vidare och där kommer en eagleray simmandes. Simmar efter och tar lite bilder och plötsligt se jag en skugga, hinner inte uppfatta vad det är men stort vad det. Efter ytterligare ett par sekunder kommer skuggan tillbaka......det är en STOR haj och en haj jag aldrig tidigare sett. Han försvinner men kommer snabbt tillbaka. Jag märker att han cirkulerar runt mig. Då plötsligt kommer dumma tankar i mitt huvud. Två människor har nyligen dött här pga hajattacker. Jag som tidigare inte varit ett dugg rädd fick plötsligt panik. Shit, här simmar en STOR ( förutom vithajarna är detta den största jag sett) haj i cirklar runt mig och jag vet inte vad det är för sort, tänk om det är en tjurhaj eller tigerhaj. Jag märker att jag plötsligt andas otroligt snabbt men får knappt luft och jag kämpar i vågorna och försöker simma så snabbt jag bara kan tillbaka till bukten och jag tittar ständigt bakom mig att hajen inte jagar mig. Inte förrän jag är i grunt vatten kan jag andas ut och känna mig lugn igen. Berättar för personalen och killarna blir alldeles till sig och avundsjuka medans tjejerna blir förskräckta. Var så rädd att jag inte ens försökt ta bilder på hajen, vilket är lite synd nu i efter hand. Men när jag kollar mina foton på rockan jag simmade efter så finns bakdelen på hajen på en av fotona. Ska visa dem för Lee när han kommer tillbaka så kan han säga vad det var för sort. Men nu när jag lugnat mig lite så misstänker jag att det var en lemonshark som är helt ofarlig. Hur som helst har jag inte vågat mig på att snorkla igen haha.

Dagarna innan söndag har jag tagit det väldigt lugnt, läst, tittat på film, studerat koraller. Följde med en kväll till Victoria och gick på bio. Såg braidsmaid. Vi skrattade oss igenom hela filmen. Forsokt se valhaj ytterligare tva ganger men det blir installt hela tiden.