Dag 55 – Krocka med en haj

Fem i morse ringde väckarklockan. Ganska trött tog jag min packning och mötte Jesper och vi gick ut på gatan och väntade på vår skjuts till simons town. Där mötte vi även Jamie och vi hoppade på en båt som tog oss längst kusten ner till Cape ppoint och sen rakt ut i ingenstans. Tror vi satt på båten i tre timmar innan vi kom fram. Här mitt ute i ingenstans med ett djup på 500m simmar det blåhaj och makohaj. Färden ut gick på ganska höga vågor vilket är okej, men så fort båten stanna och det gungar annorlunda så blir jag lite sjösjuk och det var jag inte ensam om. Två gubbar matade fiskar ganska omgående. Men vi fick snällt vänta på båten och vänta på hajar skulle dyka upp. Det dröjde inte länge förrän två blåhajar simmade runt båten. Så vi gjorde oss alla i ordning för att hoppa i. Men det tog lång tid och de första som hoppade i strulade lite och det skrämde tillslut bort hajarna. Så när jag hoppade i det kalla vattnet var dem väck. Vi fick alla hoppa upp i båten igen och vänta. Kände mig ganska illamående och ville bara hoppa i igen. Efter en tio minuter var hajarna tillbaka och nu var jag en av de första i och hajen var allt annat än blyg. Den cirkulerade runt mig och de andra dykarna gång på gång. Wow, vad häftigt.

Dem är så vackra!!! Jag såg tre stycken av dem och dem kom verkligen ända fram till oss. Blir de för närgågna skulle vi bara putta till dem lite i sidan. Det behövde jag aldrig. Däremot såg jag att mitt kamerahus började läcka in, så jag simmade upp till båten och stannade där. Mådde inget vidare, illamåendet hängde i sig och även gett mig huvudvärk. Så jag la mig ner i båten och vilade lite. Såg ett gäng sälar som lekte i vattnet. Hade ju varit skoj att få dyka med dem med. Jaja, genom att stanna på båten så missade jag ytterligare fem hajar. Men jag simmade så mycket med dem när jag var i så jag var nöjd ändå.

När all dykt färdigt sov jag dem två timmar det tog att åka tillbaka mot Simons town. Precis innan stannade vi till ganska nära land och det var dags för andra dyket i ännu kallare vatten. Brrrrrr. Istället för att dyka i öppet djup klart hav skulle vi nu dyka 10 m djupt vatten med dålig sikt i en kelpskog full med sjugällade hajar ( de har vanligen fem gälar). De här är ett av min absoluta favoritdyk. Vi hann inte mer än ner på botten bland tät kelpskog förrän de simmade flera hajar runt omkring oss. Min buddie visade att han hade problem med luften och jag kollade att tuben verkligen var helt öppen vilket den var. Sen bara simmade han rakt upp till ytan för han fick ingen luft alls. Simmade upp med honom och lämnade av han vid båten och dök sen ner igen. Det vimmlade av hajar. Tyvärr kunde jag inte ta ner min kamera men fick Jespers så när han mailar över bilderna ska ni få se dem också. Vart man än vände sig var det en haj bredvid mig. Höll på att skratta ihjäl mig när en haj simmade rakt in i mitt huvud. Dem var allt ifrån 1.5 m upp till 2.5 skulle jag tro. De verkade inte alls bry sig att vi var där. Efter 40 minuter så var jag så kall så jag skakade och det verkade som jag inte var ensam. Så fast vi hade mycket luft kvar fick vi efter 50 minuter ge oss och gå upp till båten igen för vi var så kalla.

Kom inte tillbaka till Cape towm förrän åtta på kvällen så jag missade färden ut till flygplatsen för att hämta dem nya. Men det hade vi anat innan och det var klartecken från Martin att det var ok. Så en kvart efter vi kom till hotellet kom dem nya. Den nya gruppen består av mycket fler äldre människor. Jag hälsade på de flesta och minns kanske ett namn av hela gruppen. Jag gick sen och la mig med en sprängande huvudvärk och helt slut i kroppen. Har sex veckor att umgåas med dem nya så jag ska nog hinna lära känna dem.