Dag 40 – Mera fika

Tycker Swakopmund är en mysig liten stad men om man inte vill göra en massa äventyrssaker varje dag så finns det inte så himla mycket att göra. Så det blev att sitta på uteserveringar nere vid havet även idag.

Dag 39 – Fikakungarna

Lite trött efter en sen natt tog jag det lugnt idag. Jag och Robban gick ner till fyren där det är en mysig restaurang där man sitter i trädgården. Tog en lunch och satt och snacka skit. Vi gick vidare ner till havet och tog en fika och och tittade på allt folk som passerade. Så det är vad jag och Robban gjorde hela dagen, fika, titta på folk och snackade en massa skit.

Dag 38 – Fritt fall och pinkparty

Ni vet ju alla att jag gillar fallskärmshoppning och sist jag var här så hoppade jag. Varför inte göra om det? Så jag och sjutton andra åkte iväg, mitt ute i öknen för att slänga oss ut ur ett plan. Blev lite lång väntan för det var ett pyttelitet plan som bara tog tre hoppare eller till och med bara två om de ville ha en kameraman. Man fick flyga ca 30 minuter. De flög över staden och bukten och öknen. Jättefina vyer. Jag berättade för killen som skulle hoppa med mig att jag hoppat en del för och han gärna får snurra runt så mycket som möjligt. Det visar sig att killen minns mig från förra gången jag var här. Han var också med i helikoptern som jag flög och hoppade från. Han kände igen mina ögon, haha. Han berättade att det fanns ett kort på mig och instruktören jag hoppade med. Tyvärr kom jag inte tillbaka till kontoret och fick se det. Det var lika härligt att hoppa denna gång. Tyvärr var det dåligt med vind så man föll snabbt ner mot marken och det blev bara fritt fall i 35 sekunder. Men vi hann med att volta runt lite innan skärmen slogs ut. Min instruktör överlämnade handtagen och lät mig styra. Drog allt jag kunde på en sidan och vi började spinna runt, kittlade gott i magen. Det tog som sagt lång tid så jag hann inte gå i affärer och hitta nått rosa till vår pinkparty ikväll som hotellets pub fixat åt oss. Jag fick istället skynda mig tillbaka och börja laga middag. Danne och Martin var schyssta och handla åt mig så jag kunde hoppa fallskärm. Det blev biff, potatis, coleslaw och tsaziki. Smaskens!!!!. Alla var klädda i rosa, vissa mer än andra. Robban hade till och med målat sina ben, armar och ansikte i rosa. Det blev många skratt och mycket dansande hela natten lång. Kul kväll!!!

Dag 37- Tillbaka till civilisationen

Kördag till Swakopmund. Jag tror alla ser framemot att komma till en riktig stad och få bo på hotell ett tag. Detta skulle tydligen firas rejält med ännu en buss fest. Bullbussen bjöd in Billbussen att komma över på ballongparty. De fyllde hela bussen med ballonger och började dricka ganska tidigt på förmiddagen. Lite för tidigt tyckte dem på Billbussen (min buss) så vi stannade kvar. Sen såg våra chaffuförer till att vi inte hade pissepaus på samma ställe så vi kunde gå över till andra bussen, haha. Fast efter lunch var det många som gick in där och då var festen rejält igång. När vi kom till Swakopmund åkte vi direkt till äventyrscentret för att få info om allt kul man kan göra här. Måste varit bra affärer för dem men en massa fulla människor som plötsligt blir modiga och bokar upp sig på saker de kanske inte annars skulle gjort. Sen åkte vi till hotellet och fick våra rum. Jag har fått ett eget jättestort fint rum. Swakopmund är en liten trevlig tysk stad som jag verkligen gillar. Jag, Karin och Maja gick till Brauhaus och drack öl och åt jättegod tysk mat. Sen var jag så trött så jag gick och la mig.

Dag 36 – Sista safarin på denna resa

Återigen iväg innan solen stigit upp. Fick se en jättefin soluppgång ute på savannen. Men det var väll i stort sett den enda vi såg. Hade ingen lyckad dag med djuren idag. Men det är ju det som är så spännande med vilda djur. Efter lite lunch körde vi till en liten stad som hette Oucho där vi hade en övernattning.

Oryx

Dag 35 – Tur på safari

Halv sju rullade vi ut ur campingen. Dimman låg tät och solen hade inte riktigt kommit upp än. Vi körde inte särskilt länge förrän vi såg 11 lejon. Två stora lejonhanar med stora manar, äntligen fick vi se dem. Där var några tonåringar som lekte och tuggade på ett stort ben. Såg hur en tonåring gick till den stora hanen och han blev omkramad. Det är verkligen så häftigt att vara dem vilda djuren så nära och få se hur de leker och kelar precis som oss människor.

Men efter lejonen så såg vi inte så himla mycket mer. Vi som åkt hela resan har ju varit på ganska mycket safari tidigare vilket märktes, dem flesta låg och sov medans dem nya letade febrilt efter djuren.

De var så uttråkade de flesta att de bestämde sig för att stanna på campingen och skippa eftermiddags safarin och stanna vi poolen istället. Vilket misstag. Första timmen såg vi inte särskilt mycket men så hände de plötsligt. Nicke såg nått kattdjur springa över vägen och han körde lite fortare och vi hittade djuret bland buskarna. Det var en leopard!!!!!

Han stannade till och tittade nyfiket på oss innan han sprang vidare in bland busksnåren och försvann. Vi hann inte mer än 500 m så såg vi en stor noshörning.

Ytterligare en kilometer och vi fick se lejonhona.

På tio minuter såg vi leopard, noshörning och lejon, häftigt!!!

Dag 34 – Dags för lite safari igen.

Hade ingen lång körning men började att köra hyffsat tidigt ändå vilket var bra för det började inte så bra. Vi bodde mitt ute i ingenstans och det är flera kilometer grusväg......eller snarare mjuk sanstrandssand. Vill inte erkänna detta men det har ju tyvärr regnet en del vilket inte varit bra för vägarna. Igår var dte en lastbil som välte på vägen. Vi kom ca 300 m ut från campingen när det knastrade i radion och Danne berättade att Billbussen fastnat. Ut med spadar och sandmattor. Det tog ett tag men till sist kom Bull ur sanden och kunde köra vidare. Fast det var det vår tur med bill och nu var ju vägen totalt sönderkörd av Bull.

Så givetvis fastnar Bill ännu mera. Men vi kom tillsist på säker mark igen och kunda ta oss till Etosha NP på eftermiddagen. Så fort vi kom dit började vi med en safari. Etosha är en av mina favoritparker. Mest pga vattenhålen de har på campingarna. Sist jag var här var det där jag såg mest. Det kom både noshörningar och elefanter. Men då var det torka och inte mycket vatten, nu var det annorlunda. Det har regnat mycket och finns vatten överallt så dem roliga djuren uteblev tyvärr vid vattenhålen. Vår första safaritur såg vi mest springbooks

och en massa giraffer, några få elefanter. Men vi hade också turen att få se en noshörning. Efter ett par timmars körning åkte vi till vår camping och det blev tidig sänggång för att vara pigg tidig morgon för ny safari.

Dag 33 – Rundu

Från en slappcamping till en annan. Hade ingen lång körning idag. Så vi körde inte förrän vid niotiden. Vet inte om jag ska bli imponerad eller orolig. Men idag innan frukosten gick två tjejer till baren och tog två shoots och sen fortsatte dem och fick med sig ett helt gäng på bussfest. Det var alltså fulla från igår eftermiddag, hela natten och sen hela dan och kväll idag. Hur orkar dem?!
Vi kom till Rundu vid lunchtid och jag och Nicke stack som vanligt för att handla mat och fick sen slänga i oss maten. Förstod inte varför vi inte fick lite mer tid i stan, vi hade bara ett par kilometer till campingen sen och där finns inget att göra. Jaja, vi kom till campingen på eftermiddagen. Vissa hängde vid poolen och andra i restaurangens. Hör hur folk börjar muttra lite att de är uttråkade och inte förstår varför vi stannar på stanna här ställen. De vill hitta på nått nu. Fast här är vi nog för att de ska få chansen att åka till Angola på ett kort och illegalt

Dag 32 – Kubbtävling och flodhhästbesök

Finns inte så mycket att på det här stället. Vissa gick en byvandring och andra tog en tur på floden. Så det bestämdes att vi skulle ha en kubbshootsturnering. Jag hoppade över detta och skyllde förstås på att jag har ett jobb att sköta. Själv satt jag puffhörnan och drack kaffe med de andra som inte var sugna på att börja dricka klockan två på dan. Ju längre in i turnering de kom desto högljuda blev dem. Tror en del fick i sig upp mot femton shoots och de var alla glada i högen och efter tävlingen gick de vidare till hippopoolen och gjorde bomben. Jag passade på att läsa ut ännu en bok.
På kvällen när jag skulle hem till min stuga så stannade en vakt mig och lös med ficklampan ut mot gräsmattan och där stod det en flodhäst och gnaffsade i sig gräs. Så det var bara att vänta och titta på det stora muskelberget som hindrade mig att gå till m in stuga. Han hade inte bråttom. Lite häftigt att stå ca 10 m från en livsfarlig flodhäst. Han stannade upp ibland och tittade på oss men fortsatte sedan att äta. Tillslut gick han iaf ner i vattnet igen och jag kunde gå och lägga mig.

Dag 31 – Afrikas bästa camping

Dags att köra ut på landet och bo på afrikas antagligen mest kända camping. Den fick pris för det för ett par år sedan iaf. Beror kanske inte på standarden på camping utan allt handlar om toaletter. Här finns det toaletter och duschar precis överallt. De heter olika saker. Min favorit var Eden of garden där toaletten står mitt i en trädgård. Sen fanns det kungatronen där man hade utsikt över floden. Alla toaletter finns utomhus och är festliga på ett eller annat sätt. Sen har campingen en hippopool. En pool i floden med stängsel så att flodhästarna inte kan äta upp oss. Tror alla gillade denna annorlunda camping. En av de campingar jag minns mest sen jag var här sist. Baren har en hyffsat lång shoots lista som många tog som en utmaning att smaka på alla. Jag höll mig till ett par, mest sliskiga likörblandningar.

Dag 30 – Regnet bara öser ner

Slappade på förmiddagen med några resenärer. Malin hade dagen innan vunnit en middag på dansen och tänkte att det var bra att beställ mat tidigt så man kanske får den innan man blir allt för hungrig. Servitrisen var snäll och sa att hon fick bjuda på en konstigt. Så jag var på rätt plats vid rätt tid och fick alltså en gratis lunch. Lite senare kom fler resenärer och beställde lunch och jag skämtade lite och sa att de kommer säkert få maten snabbare än oss. Jag hade tyvärr rätt- Folk runtomkring oss fick mat men inte vi. Jag sa till personalen men de skrattar alltid tillbaka. Himlen öppnade sig och de ösregna. Vi var blöta och hungriga och humöret sjönk rejält. Efter två timmar fick vi tillsist vår hamburgare med en liten klick pommes som inte ens var färdiga. De skyllde så klart på strömavbrott. Suck, ibland blir jag trött på afrikaner och deras oförmåga att vara lite effektiva.
Jaja, efter mat stack jag och Nicke för än ny shpiingtur. Dags att köpa en massa mat för flera dagar framöver. Riktigt bra affär och jag fick så gott som allt jag behövde. När vi kom tillbaks till campingen var det nästan dags att börja på middagen. Kändes som svensk midsommar när vi fick laga mat i regnet.

Dag 29 – Alla hjärtans dag

Spenderade förmiddagen med att fika med Robban. Fick en skitgod chokladkaka och riktigt kaffe. Japp här blir man glad för det lilla, haha. Efter en torftig lunch tog jag, Nicke och Danne en taxi in till stan för att handla lite frukost till morgondagen och ta en snabb rundtur vilket går snabbt för det är en väldigt liten stad. Dessutom var det strömavbrott så många affärer var stängda. Jag gick till en bank för att växla lite pengar och återigen blir man lite frustrerad på den afrikanska logiken. Jag står i kö och dem två som står framför mig får betjäning. När jag kommer fram så sticker banktjänstekvinnan iväg. Där sitter en annan kvinna så jag bankar på rutan och frågar om hon kan hjälpa mig. Nej, den andra kvinnan gick på toa och kommer om ett par minuter. När många minuter gått knackar jag på rutan igen och frågar om inte hon kan hjälpa mig. Det kan hon såklart inte för det är inte hennes arbetsuppgift. Efter ytterligare några minuter kommer rätt banktjänstekvinna och då säger hon att hon tyvärr inte kan växla för de har ingen ström. SUCK.....varför sa inte den första kvinnan detta direkt?!?!?! This is africa. Så här är det varje dag. Vi gick till Mr Price, där släppte det inte in oss, men vi såg att det gick folk i affären, en kvart senare fick vi plötsligt gå in. Fast det var lite svårt att kolla kläder där inne i mörkret.

Så vad det där med Alla hjärtans dag. Verkar lika kommersiellt här. Vår grupp beställde Valentinebuffen här på camping. Vi såg hur de dukade hela eftermiddagen. Såg ut som de dukade upp till bröllop. Mycket hjärta och grejor. Alla tjejer fick varsin ros och alla fick champagne. Sen vankades buffe. Fast jag såg inte skymten av den där salladsbuffen vi skulle ha till förrätt och inte alla sortesfisk de skröt om. Men det fanns nog med mat ändå och det var gott. Såg en smaksig cheescake men fick en smärre chock när jag kände en distinkt saltsmak i kakan, bläää. De hade använt salta kex, haha. Sen var det afrikansk dansmusik som var kul de första fem minuterna sen blev det ganska trist och långdraget så jag smög tillsist iväg och la mig i sängen istället. Skippade festen.

Dag 28 – Så kom dagen....

…..då 16 personer ska hem till Sverige. De blev hämtade av en annan buss som kör dem tillbaka till Lusaka medans vi kör vidare mot Botswana. Jag kommer verkligen sakna Kerstin, Cim och Karin som jag umgicks ganska mycket med. Men även roliga Krister och trevliga Janne. Det märktes på bussen att folk var saknade. Det var väldigt tyst hela förmiddagen. Det var bara 6 mil till gränsen men vi fick stå och vänta på Bull bussen i 1.5 timme vid gränsen för de hade svängt fel i en korsning och fick köra åtta mil extra, haha. Så vi blev något försenade kan man ju säga. Sista timmarna var väll resenärerna så uttråkade att det drogs igång en bussfest, så när jag skulle ha mitt matlag på kvällen gick det inte så fort. Fick se intressanta sätt att hacka lök på.

Dag 27 – Avskedsmiddag

Idag blev det nog en ganska slapp dag för de flesta. Jag och Nicke stack och handlade till avskedsmiddagen. Det är så kul för jag beställde mina tortillabröd och de sa att jag skulle hämta dem kl 12. Det visade sig att de stängde affären kl 12, men jag fick iaf mina tortillabröd men fick snabbt ta mig till andra affären där de hade öppet en timme till. Men som vanligt var det utplockat och inte så mycket att handla. Men det blev iaf en tacomiddag som avslutning vilket blev väldigt populärt. Bra avslut.

Dag 26 – Boozze cruise

Spenderade halva förmiddagen med att leta efter tortillabröd. Men afrikaner har ingen aning om vad jag menade och var inte intresserade att baka åt mig. Men i sista affären så visste dem vad jag mena men nu var det ju lördag nästa dag och då jobba inga bagare. Men när de såg min besvikelse så höll dem lite mmöte och de blandade in chefen och efter många om och men så lovade bagaren att jobba extra på lördag och baka 120 tortillabröd till mig, jippi!!!! Efetr det gick jag till mitt favoritrestaurang Mama Africa igen och fick åter en supergod lunch.

På eftermiddagen åkte vi alla den ökända sunsetcruise, men det handlar inte om att titta på nån solnedgång för den var som absolut finast när vi kom tillbaka och inte så mycket om flodhästarna som vi i och för sig fick se flera stycken. Nä, det handlar om sprit. Gratissprit ( fast så gratis är det inte eftersom turen kostar ett antal dollar) i stora mängder på två timmar. Typiskt svensk så blir det att hetsdricka så det blev många sliriga svenskar som kom av båten och vi alla åkte vidare in till baren Shoestring där kvällen fortsatta. Det blev en galen kväll men hemskt kul.

Dag 26 – Boozze cruise

Spenderade halva förmiddagen med att leta efter tortillabröd. Men afrikaner har ingen aning om vad jag menade och var inte intresserade att baka åt mig. Men i sista affären så visste dem vad jag mena men nu var det ju lördag nästa dag och då jobba inga bagare. Men när de såg min besvikelse så höll dem lite mmöte och de blandade in chefen och efter många om och men så lovade bagaren att jobba extra på lördag och baka 120 tortillabröd till mig, jippi!!!! Efetr det gick jag till mitt favoritrestaurang Mama Africa igen och fick åter en supergod lunch.

På eftermiddagen åkte vi alla den ökända sunsetcruise, men det handlar inte om att titta på nån solnedgång för den var som absolut finast när vi kom tillbaka och inte så mycket om flodhästarna som vi i och för sig fick se flera stycken. Nä, det handlar om sprit. Gratissprit ( fast så gratis är det inte eftersom turen kostar ett antal dollar) i stora mängder på två timmar. Typiskt svensk så blir det att hetsdricka så det blev många sliriga svenskar som kom av båten och vi alla åkte vidare in till baren Shoestring där kvällen fortsatta. Det blev en galen kväll men hemskt kul.

Dag 25 – nattsafari

Jag är ledsen att jag varit dålig på att skriva lite längre och innehållsrika inlägg. Men det har varit väldigt tidiga morgnar och mycket sökande efter mat och ganska mycket matlagning så jag har väll inte haft så mycket tid och har jag haft tid har jag haft dåligt med ork. Men nu har jag fått slappa lite här i Victoriafallen och har lite mer tid övers.

Hade en lååååååång frukost idag. Satt mig till bord vid åttatiden och lämnade inte bordet förrän tolvtiden, hahaha. Drack en massa kaffe och pratade med mycket folk. Det var så skönt att slippa stressa och sitta i skuggan med fläktar. För här är varmt, igår hade vi 43 grader i bussen och det känns när man rör på sig, svetten bara rinner. Jag och Kerstin tog en vända i stan, vilket går fort. Det är inte särskilt stort. Sen blev det lunch på Mama Africa tillsammans med Karin och Linnea. Bra restaurang, menyn bestod inte bara av en tråkig köttbitt och räliga pommes.

Ja, fast man inte gör så mycket springer tiden iväg och hokus pokus var klockan fyra och det var dags för mig och några till från gruppen att hoppa in i jeepar för att åka på nattsafari. Måste erkänna att efter dem stora parken vi varit i tidigare och fått sett så mycket hade jag väll inga större förhoppningar på en bra safari. Så fel jag hade. Vi hade en suverän guide som pratade förståelig engelska och han satt inne med mycket information om djuren. Han kunde allt och berätta många intressanta och roliga saker och det märktes att han älskade sitt jobb. Hann knappt in i parken förrän vi såg zebror och impala.

Åkte inte särskilt långt innan det stod en stor familj elefanter mitt på vägen och vi kom dem riktigt nära. Nästan otäckt nära när den stora honan flärpade på sina öron och blängde på oss. Vi följde efter dem när de gick ner till vattnet och såg hur de tog en slurk på 10 liter om gången i sina stora snablar.

Vi åkte vidare och fick se många giraffer, även babygiraffer. Dem är verkligen så söta med sina stora ögon och ögonfransar.

När vi beskådade dessa stora djur hörde vi hur det knastrade till i radio och en noshörning hade hittas längre bort. Så vår guide Simon körde så fort han kunde och vi höll tummarna. Vi hade turen att få se tre noshörningar. En mamma med sina två bebisar. Den ena diade för fullt och den andra var trött och låg och sov. Vi kom så himla nära och de brydde sig inte ett dugg.

Vi fick sen en kärleksfull mamma gosa med sin son och dia sin dotter, helt fantastiskt. Men tillslut tröttnade dem på sina åskådare och lufsade in i skogen. Vi åkte ner till en sjö och fick se ännu en fin solnedgång och lekande flodhästar. Det blir mörkt väldigt fort och Simon tog fram sin strålkastare och började leta efter djur i mörkret. Tyvärr såg vi hur regnet började närma sig och plötsligt öppnade himlen sig så vi bestämde att börja köra tillbaka mot centret där det skulle bjudas på en trerätters middag. Då stod det plötsligt en stor han elefant mitt på vägen och han var inte intresserad av att flytta på sig utan kom närmare och närmare vår jeep. Jag erkänner att pulsen slog något snabbare, dem är ju verkligen stora och hade lätt kunnat sparka vår bil som en fotboll. Men han var nog mest bara nyfiken och tillslut gick han in i skogen och vi körde till centert för middag. Vädret skiftar snabbt för när vi var framme slutade det regna och kunde istället se en stjärnklar himmel. Jag hade tom med turen att få se ett stjärnfall. Maten var jättegod och vinet ännu bättre och personalen var riktigt skojiga och trevliga. Vi var alla helnöjda och nog lite förvånade att vi alla tyckte att det här var den bästa safarin på resan. Här kom vi djuren riktigt nära och vi fick se dem röra på sig, dricka, leka. På de andra ställena har det varit mitt på dan och även om vi såg en massa djur så var dem väldigt stilla. Det här var en liten men charmig park där endast två jeepar kör runt och inte jagar djuren som i de andra parkerna. Dödströtta kom vi hem och dem flesta av oss hoppade i säng med ett leende på läpparna.

Dag 24 – Victoriafallen

Frukost klockan sex och sen körning mot ännu ett nytt land. Känns som att Zambia bara var ett genomfartsland. På eftermiddagen kom vi till gränsen och har aldrig varit med om att komma ur ett land så snabbt. De tittade inte ens i passet utan bara snabbt stämplade. Riktigt så fort gick det inte att ta sig in i Zimbabwe. Dessutom när vi var klara och körde mot campingen kom det en pick-up efter oss och tutade argt och förföljde oss till campingen och där blev vår chaufför Martin rejält utskälld att hhan glömt betala nån avgift. Det slutade med att vi fick gå ur bussen och gå till äventyrscentert för info om allt galet man kan hitta på, medans våra bussar körde tillbaka till gränsen och fick betala 10 dollar, haha. På den här infon bestämde jag mig snabbt att jag INTE ska prova att hoppa bungy med huvudet upp, vilket jag hade planerat. Men när jag såg videon så verkar ju det ännu otäckare än vanlig bungy. Så jag ska vara lite mesig och bar promenera och kela med lejon och åka på nattsafari. På kvällen gick vi till en köttrestaurang, har längtat så efter en riktigt köttbit. Tyvärr hade de bara tre biffar kvar men Karin och Wille var schyssta och valde kyckling. Sedan kollade vi in de lokala barerna. Jag känner igen mig från jag var här sist, jag tror till och med att jag bor i samma stuga och i samma rum. Ännu roligare var att en av Shearwaters guider kommer ihåg mig efter alla dessa år.

Dag 23 – nytt gäng

Idag körde vi till ett stort shoppingcenter och släppte av våra resenärer för att själva åka ut till flygplatsen för att hämta 13 nya resenärer. Efter en lång väntan kom det 10 tjejer och 3 killar som var förväntansfulla. Åkte och hämtade resten av gänget och åkte till en camping på andra sidan stan. Kan säga att med 13 nya personer är det ganska så trång på bussarna. Kommer man sist i bussen så får man sitta på golvet. Men det är bara tillfället, Vi ska ner till Victoriafallen och spendera några dagar där sen åker 16 personer hem och vi får åter lite mer plats på bussen.

Dag 22 – Zambia

En ny dag och ett nytt land. Men först körde vi hela förmiddagen i Malawi och njöt allt vi kunde av den vackra naturen. Vi stannade till i huvudstaden Lilongwe och blev glatt överraskad av en ganska modern stad med en jättefin affär som hade både bröd, köttfärs och kyckling....lycka!!!! Så på eftermiddagen kom vi till Zambia och campade utanför Lusaka.

Dag 21 – körde jeep under vatten

Så var det då dags att dyka i Malawi sjön där den stora attraktionen är en jeep som nån rik person tyckte var kul att dumpa i sjön och det var kanske tur det för det fanns inte så mycket annat kul att se. Tyckte inte dem malawiska cikliderna var så där jätte färgglada och sikten var kass. Men däremot var det kul att simma mellan alla stora stenblock. Sen låg det även lite sjunkna kanoter lite här och där.

Dag 20 - hattfest

Som det regnat och blixtrat inatt. Trodde jag vaknade upp i mitten av ett krig och det exploderade. Men på morgonkvisten började regnet avta. Men jag och Christoffer kollade om vi kunde skjuta upp vår dyk till imorrn då det förhoppningsvis är sol och bättre sikt i vattnet. Så det blev ännu en slappedag. På kvällen stod det helgrillad gris på menyn med potatissallad och guacemole, mums. Vi hade även vår hattfest, den som hade den bästa vinner ett pris. Det visade sig bli Christoffer som gjort en egenhändig discokula på huvudet. En kul kväll som slutade fem på morgonen.

Dag 19 – vidare till Kandee beach

Vi körde vidare mmot Kandee beach och körde igen böjande landskap som är väldigt grönt och massvis med odlingar. När man ser hur bördigt det är här och alla fina små stenhus så känns det inte som att det har så himla fattigt. Vid lunch stannade vi i en stad för lunch och jag skulle shoppa mat. I den tredje affären hittade vi nästan allt vi behövde. När vi packat bussen var det dags för grönsaker. När jag började skriva min lista stod det ett tiotal grönsakshandlare som mer än gärna ville sälja till mig. Ett par gånger slet de lisatn och bokstavligen slogs om den stackars papperslappen. Jag fick ju tillslut helt enkelt bara ge listan till en av dem, hon sprang glatt iväg medans flera av karlarna som jag nobbat började förfölja mig och var väldigt otrevliga. Dem var väldigt upprörda att jag inte valt just dem. De följde in mig i affären och till och med i restaurangen när jag snabbt skulle slänga i mig lite mat. Krister var schysst och slängde ut dem, men de stod och väntade på mig där tills jag kom ut igen och då var det om möjligt ännu mera otrevliga. Var inte på topp humör när vår buss började rulla ur stan. Lite senare på eftermiddagen kom vi fram till Kandee beach som också ligger vid Malawisjön.

Dag 18 – Slappedag

Var ganska trött idag, det blev ganska sent igår. Pratade med campingpersonalen och ville ha lite tips på vart jag kan handla. Det slutade med att jag skrev en lista och de körde iväg och handlade åt mig. Det blev dock lite fel, fick inte allt jag ville ha och och vissa saker hade blivit missförstånd, men så är det i Afrika.

Dag 17 – Malawi

Vi fortsatte att köra vidare i det gröna landskapet och kom till gränsen lagom efter lunch. Det gick oförskämt smidigt att få sin stämpel och även att komma in i Malawi, fast det bara vår två gubbar som gav oss våra stämplar. Malawi såg ganska likadant som i Tanzania, tyvärr började det regna lite, men det gick över ganska snabbt. Vi kom till Chitimba som ligger precis vid Malawi sjön och vi bor på en liten mysig camping. Alla var hungriga så det var bara att börja med middagen. Fick tyvärr slänga jättemycket grönsaker för de börjat ruttna. Det är svårt att få färskvaror att hålla vilket ställer till det för mig. Gjorde en curryböngryta och många rynkade på näsan när de hörde bönor, men så gott som alla tyckte det var jättegott. Efter maten blev det lite party för vissa och nu börjar med se lite nyblivna par här och var som gömmer sig i mörkret.

Dag 16 – Bussdag och buschcamp som inte gick så smidigt för mig

Vi satt alla på våra bussar redan fem på morgonen. Vi skulle försöka undvika morgontraffiken. Vid åtta stannade vi vid en mack för att fixa frukost. Då fick jag mitt första bakslag. Nästan all bröd hade redan möglat, suck. Tur att jag hade knäckebröd. Vi körde vidare och såg ett otroligt grönt landskap med höga berg. Fullt med åkermarker där det växte majs, te, ris och annat som vi inte vet vad det var. På bussen lästes det av dem flesta och Martin spelar en massa olika musik. Trots att det inte hände så mycket så gick timmarna ganska fort ändå. Vid sju på kvällen körde vi in på en grusväg och där skulle vi ha vår bushcamp. Märks att vi är på hög höjd för det var riktigt kallt. Fram med gasolköket och jag började sätta igång att göra en korvstroganoff. Började koka 9 kg ris, tänkte att jag kokar både till middagen och till lunchen nästa dag. Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det kokade och kokade och det blev aldrig mjukt, fick hälla på mer vatten. Det blev en enda stor gröt och det började bränna på botten. Alla stod hungriga och bara väntade på maten och de blev nog besvikna när de såg hur jag fick slänga ut riset för det var inte ätligt. Fattar inte vad som hände med det där riset, har aldrig haft problem innan?!. Kände mig väldigt dum, men det var bara att börja om, fast med pasta istället. Direkt efter maten gick alla och la sig.

Dag 15 – Slapp på stranden

Idag var det strand som gällde. Har ju inte solat på stranden än så nu var det hög tid. Läste min bok och lapade sol och tog ett dopp. Efter bara några timmar kände jag att jag fått nog med färg och vi var fyra tjejer som gick utanför campingens stängsel och kollade in byn vi bodde i. Fullt med småaffärer och frukthandlare. Var alldeles för varmt för att gå nån längre runda så vi kom tbx till campingen ganska fort. Jag och Kerstin spenderade sen ett par timmar på restaurangen och fick förvånansvärt snabbt maten och calamrisen var jättegod. Sen spenderade jag resten av eftermiddagen under en palm och läste vidare. På kvällen var vi ett gäng som gick till den lokala restaurangen. Provsmakade ugali som är gjort på majsmjöl. Det var en stor klibbig klump som var ganska smaklös, men nu har man smakat det.

Dag 14 – Tillbaka till fastlandet

Vi åkte buss till Stonetown och sen båten tillbaka till Dar es salam. Där stod dem rosa bussarna och väntade på oss. Jag och chaffisarna tog en skranglig taxi till ett varuhus och fyllde 4 kundvagnar med mat. Sen hade jag fem minuter på mig att slänga i mig lunch innan vi mötte upp gruppen och körde ut ur stan till stranden där vi skulle bo i två nätter. Inte så fint som på Zanzibar men fortfarande ett turkost hav med vit strand. Mycket mer hände inte dag.

Dag 13 – Mera dykning

Idag var det dykning på mera lokal ställen så vi slapp att åka så långt. Först åkte vi till Coral garden där man kan ha tur att se gröna sköldpaddor. Tyvärr släpptes vi av lite fel och vi fick simma mot en väldigt stark ström. Men vi fick se ännu fler anemoner med clown fisk, en bläckfisk som inte var sugen på att komma ut och leka och flera muräner bla den fina zebramuränan.
Andra dyket blev mitt favoritdyk. Dyknörd som man är hittade jag över 50 stycken halomitrakoraller (på seychellerna såg vi det ett fåtal gånger bara). Det var mängder av koraller och jag blev så glad att jag kände igen så många. Vi hade flera nakensnäckor ogen och en clowntriggerfish. Jag och min buddy christoffer tar en del kort och hamnar alltid på efterkälke. Det ihop med en guide som simmar fort funkar inte så bra ihop. Så vi blev av med vår guide, haha. Det var bara att gå upp till ytan efter vi letat efter dem i 1 minut. Båten kom och hämtade oss och visade att vår grupp var långt iväg. De slängde ut en lina så vi fick hänga efter båten när de körde oss till gruppen. Samlade igen, gjorde vi ett nytt försök och nu stannade Andy oss nära. Som sagt, massvis med koraller och fiskar, Vi hittade humrar gömda under stenar, en stor krokodilfisk, skorpionfiskar och ja...nakensnäckor. Den ena tjejen gjorde slut på sin luft så andy gick upp med henne och lät mig dyka vidare med min buddy. Helnöjda efter dagens dyk kom vi hem ganska tidigt och tog en efter längtar lunch, hängde lite på dykcentert och jag fick en massa bra tips på ställen i sydafrika där man får dyka med tjur och tiger haj, Wow, det ska jag göra om jag får tillfälle. Nu blir det till att njuta sista tiden på ön. Imorgon lämnar vi paradisön för att börja åka mot Malawi.

Dag 12 – Dykning på Mmemba

Klockan åtta var vi på dykshoppen och det var lite kaosartat. Skratta lite när jag såg var gamla slitna trädbåt som skulle ta oss till en atoll 1.5 timmes båtväg. Ganska höga vågor gungade båten rejält men vi kom tillslut fram. På med utrustning och ner i stora blå. Vi simmade längst en väg som var full av koraller. Men sikten var tyvärr inte den bästa och korallerna fick inte visa sig från sin bästa sida. Färgerna kom helt enkelt inte fram. Jag fick se ett flertalet nakensnäckor, hitta en lövfisk och vi såg en blåprickig stingrocka. Tbx på båten blev det en klen lunch och bara njuta av vädret. Timme senare var det dags igen. Inte den finnaste dykstället jag varit på men jag hittade återigen nackensnäckor i alla dess färger. Det kryllar av anemoner som är bosatta av stora clownfiskar. Massor med stim av fjärilsfiskar och snappers. En stor humphead wrasse kom som hade en snyltgästare på magen. Men det bästa av allt. Jag hittade nått stort och färgglatt. Knallröd med gulla väggar och en stor röd tofs på kroppen. Såg ut som en nackensnäcka men tänka att så här stora kan dem ju inte bli. Den var nog 40 cm lång och 20 cm bred. Visade vår divemaster och hon hade ingen aning. PÅ båten visade jag mina kort till den andra instruktören och hon började babbla om sjögurkor. Men jag kan mina sjögurkor och vet att det inte var det. När vi kom tillbaka till dykshoppen ett par timmar senare med en något rödare ton på huden visade jag korten till Andy och han blev exhalterad. Ni har fått se en ovanlig variant av spanska dansare (nackensnäcka). Han har varit här i tre år och sett den en gång. Han bad snällt om mina foton så han kan visa dem för dem andra dykshopparna. Så trots att jag inte var jätteimponerad av dykning är jag ändå nöjd. På kvällen hade vi ännu en gång en födelsedag, vi har väll haft 7 redan. Så återigen sjöng vi på restaurangen och alla bara glodde på oss. Gänget gick vidare för att festa loss, medans gamle jag gick hem och la mig för att vara pigg till morgondagens dyk. Det var verkligen härligt att vara i vattnet igen.

Dag 11 – Nunegwi

Efter frukosten packade vi in oss i bussar som tog oss till den nordligaste delen av ön, Nguwei. Här finns det en vacker vit strand med alldeles turkost hav. Om vi tyckte förra stället var fint så var detta så mycket bättre. Jag var ju här för typ 10 år sedan och blev aldrig förtjust i ön, men nu gillar jag stället. Jag fick ett fint rum precis vid havet och fin havsutsikt från balkongen. Det var bara att svida om till en bikini och hoppa i det 28 gradiga vattnet. Otroligt härligt. Sen gick jag, Katarina och Kim och provade grannhotellets restaurang. Blev sugen på tonfisk och beställde en mediumstekt. Fick så klart in en välstekt. Efter att skickat ut fisken en tredje gång blev både vi och personalen irriterade så jag fick följa med till köket och förklara att jag vill ha rosa kött. De tyckte jag var korkad. Sen ifrågasatt jag jag om det var tonfisk för köttet var vitt inte mörkt som det brukar. Då blev det tyst. Sen kom chefen och han undrar om jag var fiskare och har koll på fisk. Javisst sa jag och berättade att det finns gul och blå tonfisk med mörkt kött. Nån röd tonfisk har jag aldrig hört talas om. Men det var tydligen en specialfisk som finns här på zanzibar. Jag berättade för kocken hur jag ville ha den tillaga och tio minuter senare fick jag äntligen en halvrå fisk som smakade ljuvligt. Chefen kom och kollade att allt var bra och efter att ha pratat en stund tog han med mig in i köket och så lagade vi mat ihop, spännande. Fisken blev perfekt!!! Tror vi båda lärde oss en hel del under våra diskussioner. Trots att klockan var sent och restaurangen var stängd satt vi kvar och pratade med bossen och han bjöd på ett av de godaste teer jag druckit. Full av kanel, kardemumma och ingefära. Tillslut fick gå hem och lägga oss. Jag ska upp tidigt för att äntligen få dyka.